chillahemmadag for real
camilla. du är en apa. =P
idag har vi chillat som fan. vi har bara gjort precis vad vi velat. vi har velat:
ta en förmiddagslur på 3 timmar.
ta en långpromenad i totalt jävla beckmörker och snöblandat regn och nästan riskerat våra liv.
äta middag med händerna (en av oss).
skatta som fan.
bita vår mamma (en av oss).
dricka mycket kaffe (en av oss).
äta kakor framför tvn.
absolut inte ha smink.
äta fett och socker framför biggest loser (en av oss).
få veta att en kompis ska få en bebis. we love it!
iq fiskbuljong
nu ska jag berätta varför brinken är en jäveljävel.
för att nästan varje gång jag ska betala i parkeringsbiljettautomatgrejen, så säger apparaten typ "ta ut kortet din jävla apa, det funkar inte" och så blir hela displayen röd. och det är aldrig på samma kort. ibland är det visakortet och ibland är det preemkortet och ibland är det statiolkortet, som inte funkar. ska man behöva ha 4 betalkort för att vara säker på att få ut sin bil ut jävla brinkenjäveljäveljävel?
om jag förstått det rätt kan man skippa hela processen med parkeringsbiljetten och därmed slippa den schizofrena jävla skitautomaten, men fet chans att det funkar då. va?
nä.
brinkjävel! hata brinken.
jävla brinkjäveljäveljävel
hej "anonym". jag har inte drömt en enda mardröm om förlossningar. däremot har jag drömt ca 300 mardrömmar om tänder. aiight?
vi har varit på stan idag igen. fläng fläng fläng. imorrn ska vi dit igen. fläng fläng fläng. idag har vi bland annat busat lite med kusin vitamin.
och så har vi bland annat också åkt garageport. det går till som så, att man låter en garageport haka fast i ens barnvagn, och tar med barnvagnen upp i luften när porten öppnas. sen skriker nån "tryck på neråt tryck på neråt", och så åker man ner en bit, och så åker man upp igen för att vagnen kommer ivägen för rörelsesensorn eller vad det heter, och så skriker nån "tryck på stopp tryck på stopp" och så stannar man och så säger nån "tryck på neråt nu" och så åker man neråt och sen åker man upp igen. om och om igen. till slut trycker nån på stopp och så lyfter nån loss vagnen från garageporten, vilket är lite av en utmaning eftersom vagnen hänger ganska högt upp i luften. den som sitter i vagnen (pojken närmast i bild, även kallat "mitt barn") ser väldigt förvånad ut hela tiden medan den som sitter i en annan vagn placerad på marken (där vagnar mest troligt är avsedda att vara placerade) (pojken längre bort i bild, även kallad "kusin") sitter och tittar storögt medan en främmande person håller i hans vagn som kanske höll på att rulla baklänges ner i garaget (jag vet inte, hade inte tid) (undrar vad i helvete den främmande personen tänkte om oss). de vuxna (även kallade jag och min bror) gormar och skriker i halv panik, tills vi kommer ut på gatan där vi garvar hysteriskt ända bort till viking. jag garvar även i skrivande stund för det var verkligen absurt. tänk om vagnen hissats upp i taket? shit asså.
sen har vi bland annat inte gjort så mycket mer intressant.
men jag irriterar mig ju såklart på saker ideligen, som jag givetvis måste berätta om här.
till exempel det här med nyheter. ibland råkar man ju höra såna på radion.
till exempel hörde jag häromdagen om det här "romario-mordet". jag har inte hört ett knyst om "romario-mordet" förr. för jag lyssnar inte på sånt. jag vet heller inga detaljer om "romario-mordet", men jag hörde på radion om domen. att mördaren förut erkänt mordet, men inte blivit fälld för att rätten (?) inte trodde på hans erkännande, men sen när han tog tillbaka sitt erkännande så blev han fälld för att han erkänt det förut. asså va? hallå? bestäm er. rättssystemet borde inte heta "rättssystemet" utan "kryphålet". det är ju jättepinsamt.
oh nu kom jag att tänka på det där för länge sen som jag också bloggade om, han som mördat nån men inte blev straffad med ett jävla skit, för att han vid mördningstillfället ansågs ha varit för psykiskt instabil för att veta vad i helvete han höll på med, men vid alla senare tillfällen ansågs vara för psykiskt stabil för att få psykvård. så "kryphålet" gjorde det enkelt för sig och straffade honom inte alls. jättebra. verkligen jättebra.
jag hörde även på radion idag om nån som fått 1.5 års fängelse för grov förskingring. och att det ansågs vara alldeles för hårt straff eller nåt. jag tycker faktiskt att det är ganska pinsamt att man ens ids bry sig. ok att det är fel att förskingra pengar, det säger jag ingenting om. men orka? det handlar om pengar. alltså.. pengar. siffror, papper, metall. pengar. döda ting.
våldta ett spädbarn och se vad som händer (detta var absolut ingen uppmaning). knappast troligt en tiondel av vad som händer om du förskingrar pengar. jag SKÄMS över hur saker och ting är värderade här i världen. skäms som panini skulle gjort om han stulit fläskfilé från köksbordet (detta är förvisso fysiskt omöjligt). jag SKÄMS.
måtte jag slippa hamna i kontakt med "kryphålet" nånsin. oavsett vilken part jag nu skulle spela i den pjäsen. måtte jag slippa. för jag skäms.
chillahemmadag my ass
tusen tack snälla rara emma, som jag aldrig umgåtts med en enda gång förr, för att du följde med och sysselsatte mitt barn i folktandvårdens väntrum i 45 minuter. helt galet snäll människa ju. så snäll har ingen människa skyldighet att vara, men så snäll är hon. så snäll kommer jag nog aldrig att bli.
det kändes väldigt vuxet att ligga i tandläkarstolen helt ostörd. tandläkaren hade ingen aning om att jag hade en liten gangsterunge som rev deras väntrum två våningar nedanför. tandläkaren påpekade att min munhygien är fullkomligt oklanderlig, men att en visdomstand är åt helvete. är det sant? jag har aldrig behövt så mycket som en åtgärd hos tandläkaren i hela mitt liv, så när som på en ynka lagning, och jag har plats för sjuhundra visdomständer om det skulle behövas. jag har väl pyttesmå tänder eller inte fan vet jag. men nu då, när visdomen slutligen orkar visa sig, då växer den totalt galet. ska jag måsta dra den? jag säger en sak, kära läsare, att om jag måste dra en visdomstand... då kommer jag ha mardrömmar resten av mitt liv. jag lovar. jag hade mardrömmar i tio år efter min nattandställning, så om jag ska behöva dra en tand... ojojoj.
nåja.
tack snälla emma!
vi övar starkt på tal och gång här hemma. mest tal. ungefär såhär funkar det.
tyko pekar på lampan. vi säger "lampa". tyko säger "pa".
tyko pekar på bollen. vi säger "boll". tyko säger "bo"
tyko pekar på chin-ups-stången. ante säger "tyko, se upp för stången. vilken stång-ång-ång-ång".
tyko pekar på hunden. vi säger "vovve" tyko säger "vov vov"
vi säger "tyko, kan du säga "lampa"? tyko säger "boll".
vi säger "tyko, kan du säga "vovve"? tyko säger "boll".
vi säger "tyko, kan du säga "stång-ång-ång-ång"? tyko säger "boll".
jag nyser. tyko säger "tjooo".
och så ramlar han med huvet före ner i leksakskorgen. då säger han såhär.
det ser ut som porr på tvn i bakgrunden. det är nog inte porr. jag vet inte vad det är. det kan vara förlossningskliniken. jag är inte säker.
jag undrar lite hur det gick för emmy på phone house. verkar gått dåligt.
no me likey schtaan
efter 8 dagars ryggskott så var det kanske inte det klokaste sättet att spendera min dag. men skitsamma. jag fick i alla fall träffa min ALLRA bästa brorson.
jag är inte riktigt bästis med min nya mobilkamera, men jag jobbar på det. tur att motivet är oslagbart fint.
förövrigt så måste jag ju vara världens tråkigaste shoppare, kom hem med 4 kassar, lindex, hm, kappahl och åhléns. jättespejsigt. nästa gång ska jag nog ägna mig åt onlineshopping.
medan jag släpade runt min onda kropp och mitt svettiga arsle på stan, så var tydligen min make och min son och säkert nån hund också mest ute och njöt av friskluften (skoteravgaser?). helt rätt. du är en god far ante. en mycket god far. inte för att jag tror att du känner det som en jätteuppoffring att vara ute i snön, om jag känner dig rätt.
nuskajaglagamat
fredagen den 13e
jag upptäckte att jag övervattnat (minst) två blommor (har inte kollat fler). det var säkert tre veckor sedan jag vattnade dem och de var totalt indränkta idag. hur går det till?
jag (min son) har slarvat bort en viktig sladd. i jakten på sladden som ägt rum under diverse möbler, hittade jag ett efterlängtat örhänge och hemtelefonen (så mycket använder vi den, hur länge har den legat där?).
jag har bidragit till en bekants våffelkoma.
glömt panini ute i 7 minusgrader i säkert 30 minuter. han kan ju säga till om han vill komma in men tydligen var den färdigheten förfrusen.
äh det var ju jättetråkiga katastrofer.
jag har jobbat hårt idag, för att ta igen allt jag ogjort sista veckan.
bland annat så har jag lagat barnmat i sinne. god sådan. jag är en god mor.
bland annat så har jag gått en promenad i skogen med barnvagn i snön, som jag lova mig själv varje dag att jag inte ska göra. jag hamnar ALLTID i skogen.
bland annat så har vi haft främmande av sandra och kendra.
bland annat så har vi varit ute på familjemys och åkt pulka.
bland annat så har tyko varit LJUVLIG hela dagen. inte ett enda gnäll. älskar honom (oavsett).
bland annat så har jag egenhändigt klippt luggen, eftersom min frisör/svägerska är i argentina.
lyssnar på jason mraz på spotify. i fucking love that dude.
haha nu kurade basset ihop sig på en pytteliten kudde. jag försökte ta en bild men han bara slickar sig på snoppen på alla kort. han är jättesöt (trots snoppslickandet) men luktar skoter igen.
oooo i like it
jag fick nästan ståtrosa imorse när jag insåg att jag faktiskt kunde kliva ur sängen utan att önska mig en betongsugga i huvudet. det var helt galet.
jag kunde sätta mig normalt på toaletten och torka mig bakifrån.
om denna dagen var ett lösnummer hade jag ansett mig ha rätt så jävla ont i ryggen. men i sitt sammanhang är det ganska fantastiskt.
på promenaden var det 1 dm snö som var mitt bekymmer, inte ichias och självmordstankar. ett annat bekymmer var i och för sig att hunden sprang bort, så jag var tvungen att skrika så barnet vaknade. hunden försvann verkligen. på ett jättedåligt ställe.
men jag och tyko hade trevligt. tyko var söt.
och så lekte vi lite. men snö är ju fan kallt att få in i vantarna.
vi har varit på bvc. förra gången satt vi i väntrummet i 45 minuter för att få veta att vi var där fel dag. idag var vi där rätt dag. och rätt tid, till och med. barnet var 75 cm långt och 10.2 kg tungt. det var en flicka där som var 18 dagar gammal. helt sjukt. hur kan ALLT DET hända på 10 månader?
vi har varit hos sandra och eddie (och jocke men han var inte hemma så det räknas knappt). där lekte vi och pratade en massa trevligt strunt och fikade. och så har vi kommit fram till att eddie INTE är harmynt, om det var nån som trodde det.
väl hemma tog jag tag i ett av alla mina måsten. jag gjorde en jättegod köttgryta som jag slängde ner i mixern. den ska tyko få. bara sjuhundra maträtter kvar. gud vad efter jag ligger.
nu sitter jag och NJUTER av en hink jättestarkt kaffe och en bit nybakad banankaka. livet har varit sämre asså.
ryggskott, dag 8
när är det befogat att bli självmordsbenägen?
svar: aldrig, jag har världens bästa barn.
skottet i ryggen har vuxit sig jävligare för var dag. igår var jag till sjukgymnasten och den mannen borde ta emot sina patienter iförd mantel, han trollar tamejfan.
vid lunchtid var jag på promenad. det tog 45 minuter att gå 1 km. jag stannade ideligen och gnydde av kniven som högg mig i rygg, arsle, lår och knän. mina hundar såg sjukt uttråkade och besvikna ut. jag förstår dem. och jag får så dåligt samvete.
kl 15 hade jag sjukgymnasttid. det var ett projekt i sig att ta sig dit. sjukgymnasten behandlade mig i ca 2 minuter. för varje timme efteråt lättade ajjet och jag gick och la mig mer eller mindre smärtfri. helt makalöst.
imorse vaknade jag och var lika risig som igår morse.
sjukgymnasten måste haft nå tjall med trollspöet.
men nu är det kväll och jag är nästan smärtfri igen. allt är relativt.
som jag skrev till vickan, jag föder gärna ett barn om året resten av mitt fertila liv, om jag fick slippa ryggskott ever again.
nu väntar jag med spänning på hur jag ska må imorgon.
jag har jättemycket att göra när jag blir människa igen. jag ligger back i en massa barnmatlagning, frysen är nästan tom. jag ligger back i en massa städning och sån skit.
och jag borde eventuellt baka. vi ska mest troligt ha kalas snart. åh, vi måste ta tag i det där. ante, vi måste ta tag i det där.
jag har mycket kvalitetstid med min son att ta igen. när man måste släppa ungen ner i sängen från en halvmeters höjd (nåja inte riktigt men ni fattar) för att man inte kan böja sig längre, tvivlar man på sin morkvalla. dåligt samvete here i come.
dessutom går det väldigt mycket intressant på tv nu. väldigt mycket. och som om inte det räckte, har jag 49 (eller vad det nu är) säsonger av greys anatomy att kolla på på nätet. men när fan ska jag hinna det?
jag minns när vi bodde på moröhöjden. jag hade en kort, trevlig period där. jag var arbetslös. jag hade inga hundar, inga barn, inget hus, ingenting. men jag hade nyss köpt hela sex and the city-boxen! och jag hade ett stort, fint broderi. och hur jävla mycket tid som helst. jag såg boxen varv på varv, broderade 12 timmar om dagen, drack mycket kaffe och tog en tupplur prick när jag kände för det. jag hade inget msn. framförallt, så hade jag inget msn. det sparade mig mycket tid. det var en härlig tid.
men fan så mycket härligare denna tiden är.
i övrigt har jag inget märkvärdigt att komma med.
men jag fascineras av hur en ägare till två mcdonaldsrestauranger inte kan uttala ordet "mcdonalds".
och jag MÅSTE vattna blommorna snart. vafan, jag gjorde ju nyss det, varför hänger de redan? det va bergis max tre veckor sen jag gjorde det. kanske bara två.
har ni sett den nakna björnen? den var ju jätterolig.
dööööööööööööööööööööööö
jag vet inte vad jag ska göra för att det ska vara uthärdligt. visst, det är rätt ok när jag ligger i vissa lägen och sånt, men dra en vild gissning hur länge jag kan vara still, liksom. sketet är också, att jag egentligen har minst ont när jag är igång som mest. idag har jag tex dragit tyko i pulka i en timme. då gjorde det inte så jävla ont. men när jag kommer in och sätter mig och vilar, då dör ryggen totalt. JAG TÄNKER INTE DRA TYKO I PULKA DYGNET RUNT. nu är jag bitter. fett bitter. jag hatar min rygg. jag är knappa 25 år och har ryggskott (om min sjukgymnast diagnostiserar rätt) ungefär varannan månad. för höll det i sig ett par dagar, nu är jag inne på sjätte dagen och det blir bara värre.
och humöret är INTE opåverkat. fy fan.
jag flippar även på att vart jag än vänder näsan så stinker det avgaser. hunden stinker som satan. överallt hänger/ligger det kläder som är totalt förpestade. man bor ute i skogen men det luktar som om man bodde intill autobahn. jävla skoter. jag hatar den.
och grabben vägrar sova så han kommer vara tokgrinig i flera timmar och jag kommer få vända ut och in på huden för att inte flippa fullständigt.
fy fan vad jag är sur. åt helvete med allt.
jul e ful
jag sitter och funderar på julen. det känns liksom obligatoriskt att vara värsta engagerad i julen nu när man har barn. hur ska det gå till?
vi äger 8 röda panellängder. jag hatar dem. jag hänger ICKE upp dem i år. det kommer ej att ske. EJ.
men jag känner mig lite förpliktigad eller hur man säger. så jag måste fixa nya gardiner. och en massa nytt julpynt. eller?
åh.
jul innebär sällan särskilt mycket roligt för mig. detta innebär julen:
folk är überstressade redan från början av november. julklappar till alla och en massa mat och skit och hela stan kryllar värre än gnuer på en flodcrossover eller vad det heter. stressade människor är ofta neativa människor.
massor av fruktansvärt ful inredning. jag fixar inte tomtar och renar och stjärnor och snöflingor. det är ju jättefult.
tomtar i synnerhet. jag har sagt det förr. jag hatar tomtar. HATAR.
jag har hört att julen handlar om gemenskap och kärlek och att umgås med människor man tycker om. det är INTE sant. det hade varit jättemysigt och det låter ju jättebra, men jag har aldrig nånsin varit med om en sån jul. jul handlar om förpliktelser, pengar, prylar, sprit, slaveri och otacksamhet. och att nöta ut en generation i taget. verkligen.
nej fy.
mer kärlek, uppskattning och glädje, tack.
fathers day, fathers way
here we go around again
here we go here we go
gissa låten.
jag ser idol.
det verkar bara vara jag och emma som gillar rabih. jag gillar rabih.
mariette är dötrist.
reza vinner. lite tråkig ikväll men hon vinner.
calle är sinnessjukt bra ikväll. men kajalen är lite over the top.
tove spelar på puppy eyes. funkar inte för mig. tönt.
eddie suger helt jättehårt.
erik är ju galet bra. men tråkig. men galet bra.
de kommer åka ut i följande ordning.
eddie.
rabih.
mariette.
calle.
tove.
erik.
jag har ryggskott light. det suger. suger light. light sucking.
mitt barn kan säga mamma. mitt hjärta blir tusen grader.
nä vafan. kruttorrt.
bush, here i come
imorse mindes jag att jag legat vaken och kommit på revolutionerande lösningar. och glömt dem igen.
men trägen vinner och efter en stund fiffilurande så kom jag på det. såhär är det.
allt elände handlar om pengar. big surprise, liksom. och vad är pengar? jo, ett människans satans jävla skitpåhitt. människan har hittat på att hela världen och människor och lycka och välmående och naturen, ska handla om och vara beroende av nå påhittade jäva siffror. vilken jävla sits vi satt oss i alltså.
jag har presenterat förslaget "slopa alla pengar" förr (bara för obetydliga människor men ändå) och folk bara rynkar på pannan och typ "är du dum"?
svar: nej, jag är jättesmart! självklart är det ju halvrörigt ifall man bara får gå in på expert och plocka vad man vill, det funkar ju inte. det fattar väl jag med. hela idén är att idioter som anna anka och paris hilton helt enkelt får svälja det faktum att världen gått åt helvete för länge sen, så det blir ingen 40 tusen dollars-gräsmatta helt enkelt.
hur ska det då funka? undrar du. ja det undrar du. annars skulle du inte läst såhär långt.
jo, det ska funka såhär.
det finns ju nåt som heter existensminimum, aiight? nog för att många till och med i välfärdssverige lever under detta, men det finns ju. varför inte införa ett existensmaximum? typ såhär. detta är bara typ. hur mycket tror ni en simpel småbarnsmamma hinner tänka på två timmar, liksom.
alla har rätt till ett sovrum. punkt. alla hushåll har rätt till en tv. punkt. alla har rätt till mat. men den kan inte handlas med pengar, för det finns inte i min lilla simsvärld. men det ska finnas nån typ av matpoäng typ, man får bränna ett visst antal poäng per person och månad eller år eller hur det nu skulle vara.
sen skulle man ju givetvis fortfarande behöva arbetskraft. och man skulle behöva jobba för att räknas. om man kunde jobba. men! nu kommer det allra bästa, hör nu här. men, ingen skulle behöva jobba mer än halvtid. för man fick liks ingen lön. om alla jobbade halvtid, skulle alla vara sysselsatta, men ingen utbränd.
och det skulle inte vara nån skillnad på britney spears och den lilla negerflickan som sydde hennes trosor.
och detta skulle gälla alla på hela jorden.
alltså jag är så smart.
och ni som inte tycker att jag är smart, vad spelar det egentligen för roll? det kommer aldrig hända. istället kommer allt gå åt helvete, barnsoldater kommer fortsätta finnas i evig tid, 15 döda i en självmordsbombgrej i bagdad kommer fortsätta vara vardagsmat, fotbollsspelare kommer vara värda tusen gånger mer än gatsopare. och hela systemet kommer fortsätta göra livet surt för såna som jag.
faster hjärta theodor
todays da shit är svinto, hell yeah
i alla fall så skrubbade jag upp duschen med svinto på fem röda. förra gången tog det sjuhundra gröna. med nå jävla ajax shower power anti kalk-grej. funkar icket! vi bor ju som tidigare antytt på vischan och har sånt där vatten som lämnar färgen BLÅ efter sig. överallt. duschen är blårandig av kalk (?). tjopp hej hopp så var den sparkling ren.
SPÄNNANDE, SOFIE, JÄTTESPÄNNANDE. moving on.
från att vara totalt dissad på jobbfronten, så har jag nu jobbat 50 timmar på en vecka. helt sinnes. man ba tack tack. från att "jag kan bara jobba helger för jag har ju ingen barnomsorg" så jobbar jag numera närhelst jag får. det känns jättehälsosamt. av dessa 5 nätter (50 timmar delat på 10 timmar per pass blir 5 nätter, turbomattelektion) har 2 varit helg. alltså, jag vet att det bara är 2 helgdagar på en vecka. det jag vill komma fram till är, att det känns lite surt att mest få jobba vardagar, när de som bestämmer vet att det innebär helvakna dygn för moi. lite "nu ska du få, överärliga flicksnärta". aber aber, jag får jobba lite i alla fall, jag klagar inte. typ. jag bara antyder missnöje.
jag hade en massa jag ville babbla om. vad fan var det?
nä men helvete så tjollrigt detta blev.
